Creeper MediaCreeper

En plats för dig som har något att säga men ingenstans att säga det

DEBATT IDAG:

Det är strikt artikelförfattarnas åsikter som framförs, magasinet och dess redaktion står fritt från detta

Ökat hot mot Journalister

Trakasserier, hot och påtryckningar har ökat

Enligt en undersökning från Journalistförbundet har trakasserier, hot och påtryckningar mot journalister ökat. Hela fyra av tio journalister säger sig varit hotad under de senaste fem åren vilket är en ökning sedan 2013.

De som hotar lyckas ofta

Än värre är att fyra av tio journalister också rättat sig efter hoten och undvikit att skriva om ämnet som hoten riktar sig mot eller skrivit på ett sätt som minskar hoten. Det innebär att de som hotar mm i praktiken censurerar media i viss utsträckning. Vår erfarenhet visar att det oftast är de som skriker efter mer frihet som också, genom hot mm, censurerar media och de flesta av dem skriver regelbundet på den elektroniska mötesplatsen Flashback.

Hoten utreds sällan

Mediebranschen och polismyndigheterna har ett tungt ansvar att arbeta aktivt för att förebygga påtryckningar mot journalister och skydda dem som utsätts. Ändå är det ovanligt att hoten och trakasserierna polisanmäls medan de fall som anmäls sällan leder till några åtgärder. Av 112 polisanmälda händelserna lade polisen ner förundersökningen i mer än hälften av fallen och där de som utreds kommer förmodligen de flesta att läggas ner av åklagare när utredningarna är klara.

En i raden av onödiga utredningar

Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått ett uppdrag från regeringen att analysera hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag av särskild betydelse för det demokratiska samhället. Utredningen gäller, förutom politiker, även journalister och personal inom rättsväsendet och myndigheter. Det som Brå kommer att komma fram till när utredningen är klar blir förmodligen en i raden av onödiga utredningar.

Rättsväsendet struntar i att följa nya eller ändrade lagar

Jag skriver onödiga därför att där det skapats eller ändrats lagar, efter tidigare liknande utredningars slutliga förslag, har det sedan visat sig att rättsystemet struntat högaktningsfullt i att följa dem. Ett exempel på ändrad lag man struntar i är den som ändrades vi halvårsskiftet 2014 som handlar om förtalsbrott där åklagare lägger ner utredningar därför det inte är ”av allmänt intresse”. Den ändrade tolkningen av lagen säger att man inte skall använda ”inte är av allmänt intresse” om förtalen riktas till mer än en liten sluten grupp. Ändå lägger åklagare fortfarande, efter halvårskiftet 2014, ner målen med orsaken ”inte är av allmänt intresse” oavsett om hela Sveriges befolkning kan ta del av förtalet eller inte.

Kontaktförbudslagen fungerar inte

En annan lag, 1988:688, som justerats ett antal gånger för att även innefatta stalking och numera kallas för ”kontaktförbud”, dvs den som döms inte på något sätt får kontakta sitt offer. Kontaktförbudslagen används ofta i Tingsrätterna men när det kommer till Hovrätten rivs domen upp med skälet att det inte utgör någon fysisk risk för den drabbade. Det senare, att det inte råder någon fysisk risk, gäller den tidigare upplagan av lagen från 1988 som handlar om besöksförbud. Hur hovrätten kan gå tillbaka i tiden av lagen vid överklagande är höljt i dimma och faktiskt inte tillåtet enligt den praxis rättsväsendet jobbar efter. Förfrågningar om orsaken till detta svaras med tystnad. Källa: Lagen.nu

Domstolarna och åklagarna har en egen syn

Domstolarna och åklagarna som grupp har en egen syn på hur det skall fungera och därmed går de helt enkelt förbi de lagar som inte faller dem i smaken till stor förtret för de som drabbas. Under tidens gång har vi funderat på om vem som skadar den enskilde mest, rättsväsendet eller de som ursätter folk för brott.

Drabbade börjar snart agera både domare och bödel

Vi gissar att det inte ligger långt borta nu då folk själva börjar döma och verkställa domarna mot sina banemän. Vi stödjer inte detta men förstår de som vidtar så drastiska åtgärder eftersom ingen annan gör något, allra minst vårt rättsväsende. När privat agerande som både domare och bödel blir ett faktum är det rättsväsendet och åklagarkollegiet som får ta åt sig skulden då lagarna finns men inte används.

En förskräcklig utveckling

Ett privat agerande som rättskipare kan ta sig en ände av förskräckelse. Det kommer förmodligen inte vara den drabbade som vidtar så här drastiska åtgärder utan det kommer bli små grupper av mindre nogräknade personer som kommer att stå för denna olagliga straffhantering. Det är hög tid nu för rättsväsendet att agera och börja stävja nätbrotten mot enskilda, som i detta fall mot journalister, innan vi får se denna oönskade utveckling.

Lag att stänga ner sajter behövs

Det står helt klart att vi behöver en ny lag som ger domstolar rätt att stänga ner sajter som låter anonyma vräka ur sig vad som helst utan att moderera bort det. Det kan inte hålla i en rättsstat att man tillåter kränkningar mot den privata intrigiteten på så sätt att media inte längre vågar skriva som de önskar.

x

Källa: Journalistförbundet
Källa: Du & Jobbet

Updated: 2017-07-13 — 22:42

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Granskande Perspektiv © 2017