Creeper MediaCreeper

En plats för dig som har något att säga men ingenstans att säga det

DEBATT IDAG:

Det är strikt artikelförfattarnas åsikter som framförs, magasinet och dess redaktion står fritt från detta

Åtala mot förtal

Lagrådsremissen innehåller förslag som ger enskilda personer en starkare processuell ställning i ärekränkningsmålen och ett ökat skydd för den personliga integriteten. Det föreslås att kravet i brottsbalken på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort.

Detta innebär att allmän åklagare och Justitiekanslern i högre grad kommer att kunna bistå enskilda som t.ex. har utsatts för förtal på internet. Lagrådsremissen innehåller även ett förslag om att målsäganden ska kunna slippa betala motpartens rättegångskostnader i ett tryck- eller yttrandefrihetsmål när målsägandens talan har ogillats men han eller hon har haft särskild anledning att få sin sak prövad.

Förkortad variant:
http://www.regeringen.se/sb/d/17754/a/225063

I sin helhet:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/22/50/89/30d8eabc.pdf

Fantastiskt bra!

Nu blir det lättare att ro i hamn ett åtal mot idioterna som kränker folk.

 

Så här ser förslaget ut i sin helhet:

7  Åtalsprövningsregeln vid ärekränkningsbrott

7.1  Möjligheten att väcka allmänt åtal för ärekränkningsbrott

Enligt 20 kap. 6 § rättegångsbalken ska åklagare väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal om inte något annat är föreskrivet. Av 20 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken framgår att målsäganden i vissa fall får
väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal. En förutsättning är att målsäganden har angett brottet till åtal och att åklagaren har beslutat att åtal inte ska äga rum. Målsäganden har alltså en sekundär åtalsrätt i fråga
om brott som hör under allmänt åtal. När det gäller åtal för förtal, grovt förtal och förolämpning finns
särskilda bestämmelser i 5 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Där anges att dessa brott inte får åtalas av någon annan än målsäganden. Om det rör sig om förtal, grovt förtal eller vissa typer av förolämpning – som t.ex. förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse –  och brottet riktar sig mot någon som är under arton år, eller om i annat fall
målsäganden anger brottet till åtal, får dock åklagaren väcka åtal om det av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt.
Bestämmelsen gäller också när dessa brott begås i medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär att den måste iakttas även av Justitiekanslern i egenskap av
ensam åklagare på dessa områden (9 kap. 4 § TF och 7 kap. 1 § YGL).
Den särskilda åtalsprövningsregeln infördes i brottsbalken i samband med att denna trädde i kraft. Av uttalanden i förarbetena framgår att avsikten var att allmän åklagare i fråga om förtalsbrott endast skulle
ingripa i särskilt kvalificerade fall och att åklagarna genom denna bestämmelse skulle ha möjlighet att avvisa obefogade anmälningar utan mer ingående undersökningar. I förarbetena angavs bara ett exempel på
när det skulle kunna finnas skäl att väcka allmänt åtal, nämligen att en innehavare av en allmän befattning hade utsatts för förtal som avsåg hans åtgärder i befattningen (se prop. 1962:10 del C s. 184 f.).
Enligt Åklagarmyndighetens rekommendationer bör allmänt åtal för förtal även anses vara av särskilda skäl påkallat ur allmän synpunkt i följande fall (Åklagarmyndigheten Utvecklingscentrum Stockholm, RättsPM 2012:01 Förtal och förolämpning, s. 11).

•  Spridning av bilder eller filmer av sexuell och integritetskränkande art på den utpekade.
•  Omfattande spridning av särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade.
•  Omfattande spridning av påståenden om att den utpekade gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta personen för andras missaktning.
•  Omfattande spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter som riskerar den utpekades hela sociala existens.

Om förfarandet bedöms som grovt förtal finns det större anledning att överväga allmänt åtal än i de fall då förfarandet bedöms som förtal. Åtal för förolämpning bör enligt samma RättsPM övervägas

•  vid systematiska förolämpningar under viss tid eller
•  vid mycket allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag.

Sedan den särskilda åtalsprövningsregeln infördes har allmänt åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrottet förtal väckts av Justitiekanslern endast i några enstaka fall. Allmän åklagare har väckt åtal för ärekränkningsbrott
i större utsträckning än Justitiekanslern, vilket åtminstone i någon mån kan förklaras av att Justitiekanslern har att tillämpa den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF och 1 kap. 5 § YGL. Instruktionen innebär att Justitie-kanslern
särskilt har att iaktta yttrandefrihetsintresset bl.a. vid väckande av åtal, vilket har en återhållande effekt på åtalsfrekvensen. Även för allmän åklagare är dock antalet åtal för ärekränkningsbrott förhållandevis
litet. Det är alltså klart att den restriktiva syn på  allmänt åtal för ärekränkningsbrott som lagstiftaren förordade vid åtalsprövningsregelns tillkomst har fått genomslag i praxis.

/…/

Skälen för regeringens förslag och bedömning:  Samtliga lagändringar bör träda i kraft så snart som möjligt. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen bör därför träda i
kraft den 1 januari 2015, dvs. vid årsskiftet efter utgången av det år då grundlagsändringarna  tidigast kan bli slutligt antagna av riksdagen. Ändringarna i brottsbalken och lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden bör träda i kraft den 1 juli 2014. De föreslagna lagändringarna kräver inga särskilda övergångsbe-stämmelser.

Updated: 2017-07-13 — 22:43

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Granskande Perspektiv © 2017